Förvirrad

Förvirrad

Det känns konstigt, jag tror att jag börjar få känslor för honom men det hoppas jag inte för det vill jag inte.


Han är bara en bra kompis och inget mer men ändå känner jag så här!
Jag intalar mig hela tiden att jag inte känner så utan att det bara är ett skämt.

Men ändå funkar inte det. Jag känner, jag känner ja, jag vet inte vad jag känner. Kan jag vara kär? NEJ!

Jag får inte vara kär i han det skulle bli så fel! Det skulle bara bli så himmla konstigt. Men det känns ändå rätt men samtidigt så fel.

Gud vad förvirrad jag är. Jag vet inte vad jag ska känna. Ska jag låta den här "kärleken" finnas kvar? Eller ska jag tvinga bort den?

Eller "kärleken" är nog ett för starkt ord för jag är bara kär och inget mer hoppas jag!

Lonely Love

Hej Hej
Här kommer en av mina dikter =D


Your eyes, green as the grass.
Your hair, dark as the night.
Your mouth, soft as the clouds on the sky.

I love to see you al the time.
In the night in the morning, al the time.
I can feel my heart beat every time you are hear.
I feel dizzy,
It feels like I’m flouting on clouds.

I want you to come and whisper in my ear:
Honey I love you.
Darling I lose control every time you are hear.

I wish that we are having the passion, that we once hade.
I just want to take you in my arms, and hug and kiss you
and I don’t want to let go.
I want to feel your arms around me.
Pleas don’t let go, pleas!

It can’t be us because the old times.
And every time I think about that I can feel tears on my cheek.
And I can feel my heart scream after you.

But I know that I can’t have you.
And I hate it, I hate to know that it wont be you and me,
Us together forever!

I love you to day,
To morrow,
For ever!


RSS 2.0